itsmagic

Är det kvar av "sommarlovet" när jag skriver det här.
Idag har det alltså varit sista dagen och jag har gjort sånt som
sig bör en sista dag på sommaren. Jag har gått i skogen och
lyssnat på musik. Funderat över minnen och känt mig stolt
över diverse prestationer många år bak i tiden. När jag pluggat som mest,
för att komma  dit jag kommit, har jag också sprungit och gått som mest i den
skogen. I den har jag funderat över hur jag skulle klara morgondagens
fysiktenta och fått en ny energiboost för att gå hem och plugga historia.
Jag har haft de djupaste samtalen med gode herr Stefan i den
och har några av mina mest romantiska minnen från ängen utanför den.

Sista dagen på sommaren har jag spenderat precis så som jag velat.
Packat inför imorgon (tack för hjälpen Malin), gått i skogen
och lekt med nostalgiska trippar och umgåtts med lite släkt.
Men sista veckan innan sommarens slut har jag inte spenderat
så som jag velat. Har inte gått upp innan 11 en enda dag och inte gjort
nånting alls under dagarna nästan. Sånt mår jag inte helt bra av. Men
varenda kväll har kompenserat dagens apatiska genomströmningar.
Det har varit många kvällar på puben. Jag har ätit sushi och druckit
kill kenny, guinness, vodka. Jag har ätit pizza med min gamle kompis
Holmer och det kändes verkligen att vi saknat varandra men accepterar
ett nytt och stort avstånd. Man har inte plats i livet att behålla alla man lär känna med
samma närhet, då skulle det bli fullt. 

En dag när klockan närmade sig 18, jag var i lund för tillfället, vägrade jag
att åka hem till kävlinge och inte ha något att göra.
Utan mål vandrade jag mot stadsbiblioteket. Jag gick in. Tänkte att det skulle
nog kunna finnas något härinne som kunde underhålla mig.
Det som jag hittade blev en bok av Stephen Hawking.. Satte mig vid ett läsbord
och blev tagen med storm. Efter lite mer än en timme ljöd det i högtalarna och
personalen hälsade oss välkomna tillbaka nästa dag klockan tio.
Jag övervägde att låna hem boken och läsa färdigt den. Men kände på mig att
den boken nog skulle stå där nästa gång jag kände mig vilsen i stan också.

Det där med andra människor är häftigt. Vissa passar ihop, och är det en
sådan som man själv passar ihop med vet man det inom en halv sekund.
Jag råkade ut för det häromdagen. Det räckte med ett hej. Och jag visste
att den här människan har över tusen sidor jag gillar, och det kommer
att vara ömsesidigt. Man vet det. Men många människor är upptagna
av andra människor. Så var även den här tjejen. Men jag sörjer inte.

Jag rekommenderar alla i min närhet med en gnutta sjuk humor och tid
för en serie med schysst kvalité att ladda ner " Californication ".
Sett alla avsnitt nu.
Det finns bara 18 och de är 28 minuter långa. Ett perfekt inslag i min
dryga, sista sommarlovsvecka. Bör ses med en öl i handen.

Imorgon bitti åker jag på "rustur" (Nollning) i Köpenhamn som jag inte ser fram emot
för den känns så lång. Men ska bli kul ändå förstås. Kommer hem om en
vecka igen. Och då börjar skolan. Den riktiga at last =)