Apokalyps



Det som alltid irriterar mig när man är ute på natten, och upplever något
sådär lite märkligt, som ett ångestfyllt, panikartat skrik från en skogsdunge, skumma saker på himlen, eller varför inte som igår, att hela skogen plötsligt lyses upp och blir helt ljus i flera sekunder, är att man
hör ändå aldrig talas om det igen senare och efter ett tag har jag glömt
att jag ens inbiilat mig ha sett något annorlunda.
Det var det första jag sa till min vän när vi var ute och promenerade
i skogen igår kväll.. Att vi kommer ändå aldrig få veta vad det
var, och det är det som är så irriterande.
Vi gick sakta och pratade och plötsligt var marken ljus, så då tittade vi
upp och långt bort var hela himlen ljus och blinkade.
Men idag har dom faktiskt berättat om det både i tidningen och på nyhetsmorgon.
Det tyckte jag var lite skönt. Det var inte bara vi.











.




Den som väntar på något gott...





 
-

RSS 2.0